Det fina med en hemfödsel är att man kan göra precis som man vill, men här går vi igenom några lärdomar om pappans/partnerns roll vid en hemfödsel. Se till att prata igenom förväntningar med varandra i god tid innan födseln börjar så att du som pappa/partner kan skräddarsy din roll baserat på just er relation och din kvinnas behov.

Ordna praktiska saker
Partnern har ofta en viktig praktisk roll vid en hemfödsel. Exempelvis kan det handla om att blåsa upp och fylla poolen, se till att snacks och dryck finns tillgängligt, sätta på en förbestämd spellista, ordna barnvakt till äldre syskon, ha kontakt med hembarnmorskan, lägga ut handdukar eller underlägg för att skydda möbler, dokumentera födseln med bilder och videos samt hålla koll på det som behöver fungera runt omkring.
Ett tips kan vara att skriva en checklista i god tid innan födseln börjar för att slippa fundera på vad som behöver göras när det väl drar igång – dels för att det kan gå snabbt, dels för att det kan vara svårt att tänka helt rationellt när man vet att man snart ska bli förälder.
Den viktigaste stödpersonen
Partnern är inte bara en praktisk hjälpreda. Den absolut viktigaste rollen är ofta att vara en trygg punkt för den födande. Hur viktig partnern kan vara som stödperson går inte att överdriva. Har man aldrig varit stödperson till någon som föder kan det vara bra att läsa på och träna på att vara en bra stödperson innan födseln drar igång.
En kvinna som föder hemma har ofta förberett sig länge på att vara närvarande, lugn och avslappnad under födseln. Det är lika viktigt att partnern har sina egna verktyg för att hålla sig närvarande, lugn och avslappnad. Ifall du som partner är stressad eller andas ytligt kan kvinnan känna av det. Träna gärna på att checka in i kroppen och hitta verktyg för att bli närvarande och trygg. Exempelvis kan du gå igenom följande steg ett par varv tills du känner dig lugn och avslappnad:
- Se till att dina andetag är lugna och ljudlösa och att du andas hela vägen ner i magen. Om det är svårt att lugna ner andningen kan du sucka mjukt innan du fortsätter att andas ljudlöst.
- Sänk axlarna.
- Slappna av i händerna.
- Släta ut pannan.
- Släpp spänningen i käkarna.
- Acceptera att känslor och tankar kommer och går, men låt dem passera och kom tillbaka till nuet och närvaron.
Ju mer du tränar, desto lättare blir det att hitta lugnet.

Som stödperson är det även viktigt att vara uppmärksam på sin kvinnas behov under födseln. Många kvinnor som föder barn har svårt att uttrycka sig eftersom kroppen tar över och hjärnan hamnar i viloläge av alla hormoner, men du kan fortfarande läsa av hennes behov genom att betrakta henne. Du känner henne bäst, och kan därför svara bäst på hennes signaler. Detta är en vanesak, och även här ger träning färdighet.
Andas hon ytligt och snabbt eller har dragit upp axlarna kan det tyda på att hon är stressad, spänd eller rädd vilket gör värkarna mer smärtsamma och svårare att hantera. Om möjligt, guida henne verbalt eller via beröring till att andas lugnt och ljudlöst och att sänka axlarna. Ser hon ut att svettas eller ha det för varmt – öppna ett fönster eller fläkta henne försiktigt med en solfjäder. Erbjud gärna något att dricka med jämna mellanrum, exempelvis saft (med socker) för att fylla på vätska och lite energi.
Det går inte att säga i förväg exakt vilka behov kvinnan kommer ha under födandet, men du kan träna på att vara uppmärksam och läsa av henne redan innan födseln börjar. Försök exempelvis att se vad du kan göra för att påverka hennes sinnesstämning till det bättre om hon kommer hem från jobbet och är stressad. Kanske smittar det av sig om du visar att du är lugn och trygg, kanske funkar det att ge henne en kram, eller kanske funkar det att dra ett skämt – det beror på er unika relation. Att kunna läsa av din kvinna och svara på hennes behov kommer ni båda ha stor glädje av när det väl gäller.
Slutligen är det viktigt att veta att de allra flesta kvinnor som föder barn någon gång under födseln upplever att "det här gör för ont" eller "det här går inte" eller "nu vill jag inte mer" eller "jag klarar inte detta". Det är helt normalt och brukar ske i samband med något som kallas för "transition phase", vilket ofta innebär att födseln närmar sig sitt slut. Här kan kvinnan behöva extra stöttning och pepp. Denna fas går ofta över relativt snabbt även om det kan kännas jobbigt där och då.
Du som partner kan också behöva stöd och vägledning
Utöver att fundera på vad du kan göra för att stötta din kvinna så kan det vara bra att fundera på vad du själv skulle behöva för stöttning. Hembarnmorskan finns där för er båda, och du kan vända dig till henne om du behöver stöd och vägledning. Känner du dig överväldigad kanske det kan vara en god idé att diskutera ifall ni kan ta in ytterligare hjälp, exempelvis av en familjemedlem, en vän eller genom att anlita en doula. Att ha extra uppbackning kan vara särskilt värdefullt om födseln tar lång tid så att man kan bytas av lite och ladda energi, utan att kvinnan lämnas ensam.

Partnerns upplevelse av hemfödseln är ofta väldigt positiv
Det finns studier som visar att pappor till barn som fötts hemma känner sig väldigt nöjda och delaktiga i födseln. De upplever att "vi gjorde det tillsammans" [1]. Det finns även studier som visar att pappor till barn som föds hemma upplever att hemmamiljön gjorde det lättare att vara närvarande, lugn och uppmärksam på sin kvinnas behov. De kunde därmed lättare följa kvinnans behov och bidra med psykiskt och fysiskt stöd [2].
Det kan vara väldigt stärkande för relationen att gå igenom en så stor och prövande livshändelse som en födsel tillsammans. Dessutom kan det vara en bra start på föräldraskapet att känna sig som ett team redan under födseln.
Om du som pappa eller partner känner att du skulle vilja prata med någon som varit i din sits – tveka inte på att höra av dig via vår föräldrastödsfunktion för att prata med en pappa vars barn fötts planerat hemma.

Källor (2)
- 1.Nilsson, M., & Hoy, S. (2011). We did it together: Fathers' experiences of planned home birth in the Nordic countries. Thesis.
- 2.Lindgren, H., & Erlandsson, K. (2011). She leads, he follows – Fathers' experiences of a planned home birth. A Swedish interview study. Sexual & Reproductive Healthcare, 2(2), 65–70.
